Då är 2015 avslutat. Ett bra år för Akacia med en uppgång av Summa Stopp Loss på ca 33%. Just nu pekar dock alla mina signaler på nedgång så det dröjer nog tills det blir några aktiviteter i Akacia.
Just nu är det inga innehav i portföljen och veckotrenden är Nedåt. Det enda som hänt på 2016 är att jag har tagit bort pengar motsvarande ISK-skatten som blev 1598kr.
Statusen i portföljen vid ingången på 2016 ser ut enligt följande:
På Skatteverkets hemsida kan man läsa hur skatten på ett Investeringssparkonto beräknas. Mycket förenklat kan man säga att skatten blir 0,5-1,5% av värdet på kontot. Lite mer korrekt uttryckt blir det:
Skatten = Värdet på kontot x Statslåneräntan x 30%.
Det som styr skattesatsen är alltså statslåneräntan. De senaste fem åren har denna ränta som lägst varit ca 1,10% och som högst ca 4,50%. På 90-talet var den dock över 10%. Om vi antar att denna ränta kommer att ligga mellan 1,5-5% så kommer skatten att bli 0,5-1,5% beräknat på värdet på kontot (kapitalunderlaget).
Värdet på kontot, hur beräknas då detta? Man kan säga att detta värd, som mer formellt kallas Kapitalunderlaget, beräknas med två, eller möjligen tre, komponent.
I bilden nedan visas två exempel på beräkningar av skatt för 2012.
Jag har nu lagt in beräkning av skatt i Akacia-modellen och jag har då utgått från att portföljen med aktier ligger på ett investeringssparkonto. Det är naturligtvis väldigt intressant att se hur detta påverkar en modell som denna.
Se även inlägget Beräkning skatt för ISK för en mer detaljerad beskrivning av hur skatten beräknas för ISK.
Det som är enkelt att konstatera är att det sannolikt hade varit bättre med traditionell beskattning för detta året i min testkörning av Akacia. Detta året ser ju tyvärr ut att få negativ utveckling. Hypotesen är ju dock att modellen ska ge en bra positiv utveckling och då kommer ISK att vara rätt beskattningsalternativ.
Det som också är intressant att titta på är hur ISK påverkar avkastningen då man belånar aktierna. Om jag har förstått rätt när det gäller en portfölj som ligger i ISK så betraktas varje köp med lånade pengar som insättning på kontot.
Jag har tittat närmare på vad detta innebär och har kommit fram till att skatten i år blir ca 0,124% av köpesumman om man belånar aktierna för ett köp. Jag har då utgått från en statslåneränta på 1,65% vilket är den ränta som gäller för beräkningen av skatten för 2012. För nästa år s
er den ut att bli något lägre. På Riksgäldens hemsida kan man se att statslåneräntan just nu är 1,38% och det är denna ränta vid novembers utgång som bestämmer vilken ränta som ska användas vid nästa års skattberäkning.
Köp med lånade pengar innebär alltså en extra kostnad som ungefär motsvarar ett extra courtage. Definitivt inte försumbart men jag tror ändå att utnyttjandet av belåning av aktierna i portföljen kommer att vara lönsam över tiden.
I nedanstående bild har jag markerat var man kan läsa av hur mycket årets skatt är beräknad till just nu. Eftersom skatteunderlaget beräknas med hjälp av värdet i portföljen vid ingången på varje kvartal så vet vi nu i november ganska väl vad skatten kommer att bli. Den kan visserligen bli högre om jag gör mer köp med lånade pengar men den kan inte bli lägre.
Just nu pekar det alltså mot ca 2.500 kr i skatt för 2012. Man kan jämföra det med traditionell beskattning som skulle inneburit en skatteåterbäring på ca 8.000kr. Detta eftersom jag har realiserade förluster på ca 39.000kr under detta året. Inte alls bar med förluster i ISK, men det visste vi ju.
